Beteckningen ska ge kunden en klar uppfattning om vilket slags livsmedel hon eller han köper. Vissa beteckningar är skyddade och får bara användas på varor som uppfyller de särskilda regler som gäller för dessa varor.

Alla ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges i fallande storleksordning efter vikten som de hade vid tillverkningstillfället.

Kunden ska alltid få information om vissa kända allergiframkallande ämnen har använts vid tillverkningen av ett livsmedel.

Det kan vara mängden blåbär i blåbärsmuffins eller kött i kåldolmar. Vanligtvis anges mängden i procent.

Vikten eller volymen på livsmedlet eller maträtten. Själva förpackningens vikt får inte räknas med.

Hållbarheten ska anges på livsmedlet. Bäst före-dag anges på de flesta livsmedel. Bäst före-dag innebär den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats enligt förvaringstemperaturen har kvar de egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. Ett livsmedel som passerat bäst före-dagen får säljas, men det är du som företagare som ansvarar för att livsmedlet fortfarande är säkert för konsumenten.

Sista förbrukningsdag ska anges på känsligare livsmedel som färsk fisk, köttfärs och råkorv. Ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdagen får inte säljas.

Speciella anvisningar för förvaring eller användning

Om livsmedlets hållbarhet påverkas av hur det förvaras så ska förvaringsanvisning finnas på livsmedlet. Det kan exempelvis vara en förvaringstemperatur eller en uppmaning att förvara torrt och svalt.

Alla färdigförpackade produkter ska vara märkta med namn och adress till antingen tillverkare, förpackare eller säljare. För företag i Sverige kan telefonnummer anges istället för adress.

Vissa livsmedel ska märkas med ursprung. Detta gäller bland annat fisk och skaldjur samt nötkött och honung. För övriga livsmedel gäller att ursprunget på produkterna ska anges om avsaknaden av ursprungsmärkning kan vilseleda konsumenten.

En bruksanvisning ska finnas på livsmedel om avsaknaden av sådan gör det omöjligt att använda livsmedlet på rätt sätt. En bruksanvisning kan exempelvis innehålla information om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.

Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med verklig alkoholhalt.

Du som säljer oförpackade livsmedel över disk eller serverar mat eller fika på en restaurang eller ett café har ansvar för att du inte vilseleder gästerna. Det är viktigt att dina menyer överensstämmer med det du verkligen serverar. Du får exempelvis inte skriva oxfilé på menyn och sedan servera fläskfilé.

Vissa produkter, exempelvis fetaost, parmaskinka och parmesan är skyddade ursprungsbeteckningar. Det innebär att endast varor som uppfyller kraven på geografiskt ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost, parmaskinka respektive parmesan. Andra exempel på vilseledande menyer är att ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att de kommer från en viss gård om så inte är fallet.

Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det naturligtvis vilseledande för gästerna, och för en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om han eller hon serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

Tänk på vad du skriver i dina menyer. Tar någon råvara i köket slut kan du behöva skriva om menyerna eller vara noga med att underrätta dina gäster.

I november 2011 publicerade EU en ny förordning om livsmedelsmärkning:

Informationsförordningen. Med förordningen ändras flera av kraven på hur livsmedel ska märkas. De flesta började gälla den 13 december 2014.

Några av de större förändringarna

• Det blir obligatoriskt att skriva näringsdeklaration.
• Du ska vid frågor från konsument kunna uppge eventuellt innehåll av allergener oförpackad mat.
• Det krävs en minsta textstorlek när du märker obligatoriska uppgifter.
• Ursprungsmärkningen gällde tidigare bara nötkött men kommer också att gälla gris, får, get och fjäderfä.
• Det är nya bestämmelser om malet kött, fetthalt och förhållandet mellan kollagen och protein.

Det är bra att sätta sig in i vad den nya informationsförordningen innebär och hur den påverkar det egna företagets märkningar. Ta gärna hjälp av  Livsmedelsföretagens märkningshandbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Livsmedelsföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige).

I handboken finns en sammanfattning av lagstiftningen och aktuella vägledningar från myndigheterna.

Du hittar också information om de nya märkningsreglerna på Livsmedelsverkets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.