Nerv, blåljus och gemenskap

Strömstads räddningstjänstpersonal i beredskap ser till att utryckningsverksamheten fungerar dygnet runt. Puls, samhällsnytta och gemenskap håller samman teamet som har brandstationen som bas. Plats för fler som vill satsa finns alltid!

Ombyte pågår vid räddningsstationen i Strömstad. Ett gäng ska åka till Tanum för rökövning, sådana genomförs regelbundet. Det byts några ord, någon hinner med en kaffe. Plötsligt går ett larm, en person har fått hjärtstopp strax utanför centrum. De som är ombytta är på väg ut i utryckningsbilen på några sekunder. Ambulansen får komma efter.
– Vi gör ingen prioritering i dessa fall, förklarar räddningsledare Rolf Olausson. Den som står närmast åker. Räddningstjänstpersonalen är sjukvårdsutbildade och kan hjärt- och lungräddning.

Fyra lag

Räddningstjänsten i Strömstad har fyra lag om sex medarbetare med beredskap var fjärde vecka. Den veckan är det personsökaren som styr hur arbetsdagen ser ut. Inte sällan kan man behöva lämna arbetsplatsen i ett huj, och välvilliga arbetsgivare är ett måste. Men så är också hela utryckningsverksamheten beroende av deltidsanställd räddningstjänstpersonal. Det är ett vanligt upplägg i mindre kommuner, bara större kommuner har heltidsanställd räddningstjänstpersonal.

Roligt uppdrag

För att bli räddningstjänstpersonal krävs god fysik samt jobb och bostad nära räddningsstationen. När larmet går ska man kunna inställa sig på fem minuter. Erland Törnblad jobbar och bor i närheten, han har varit i kåren i 23 år.

– Det är en grej detta, ett häftigt uppdrag man kan minnas när man blir gammal! säger han.

Deltidaren Ola Zetterlund jobbar som VA-chef i Norge, arbetsgivaren låter honom jobba på hemmaplan den vecka han har jour. Heltidsanställde Glenn Domare Gustafsson fyller på:
– Det är otroligt roligt jobb, man får göra de mest varierade insatser! Kanske bärga en båt, rädda en häst i dike, sanera olja och förstås undsätta medmänniskor vid bränder eller svåra olyckor.