Selma Lagerlöf och hennes Strömstad
Selma Lagerlöf (20 november 1858-16 mars 1940) är en av våra största författare genom tiderna. Hon var dessutom den första kvinnan att motta Nobelpriset i litteratur 1909. Men få känner kanske till hennes koppling till kurortsstaden Strömstad och hennes många besök här.
När Selma Lagerlöf var tre och ett halvt år gammal hände något dramatiskt i hennes liv. Hon vaknade i barnkammaren på övervåningen på Mårbacka, syskonens sängar var tomma och Selma blev först lite upprörd över att de inte väckt henne. Men sedan tänkte hon att ”jag klarar mig väl själv”. Men när hon skulle ta sig ur sängen så bar i inte benen henne. Hon gjorde ett par försök men det gick inte benen ville inte lyda henne. Hon blev rädd och började gråta och kände sig väldigt ensam. Så plötsligt öppnades dörren och där stod Back-Kajsa, barnpigan som inte visat någon större känsla för barn. Hon frågade om Selma inte skulle komma ner till de andra. Då sträckte Selma armarna mot Back-Kajsa och grät: ”Kom och ta mig” sa hon. Back-Kajsa gick fram till sängen och Selma slog armarna om den stora karga barnpigan som ryste till av de små barnarmarna som ville ha hjälp och tröst.
Hela familjen både föräldrar och syskon blev omskakade av Selmas tillstånd. Löjtnant Lagerlöf tog kontakt med olika läkare och till och med så kallade ”trollkärringar”. Ingen hittade någon lösning på tillståndet eller sjukdomen som lilla Selma led av. Löjtnanten hade hört talas om att salta bad på kusten var bra för mycket och det var värt ett försök. Så kom det sig att Selma kom till Strömstad första gången. Resan i sig var ett äventyr för hela familjen. Det började med häst och vagn till Karlstad. Därifrån blev det båtresa från Karlstad till Göteborg med övernattning på båten. Resan över Vänern blev lite väl spännande med en del sjögång så det var nog lite si och så med sömnen den natten. Väl framme i Göteborg blev det lite tid för att titta i affärer innan resan gick vidare mot Strömstad med båt. När de då äntligen kom fram till Strömstad blev de inkvarterade i ett hus i början av Karlsgatan. Hela familjen trivdes bra i staden. De handlade på torget, träffade nya människor och barnen fann nya kamrater. Det är bara Selma som inte kan röra sig lika fritt. De gjorde båtresor och framför allt en till Holmen Grå som skakar hela familjen och särskilt lilla Selma.
Holmen Grå sades vara hemsökt då den en gång i tiden var bebodd av en gammal ondsint dam som kallades Tita Grå. Kvinnan sades skapa problem för den som försökte landstiga ön även efter sin död något som beskrivs i kapitlet Strömstadsresan i boken Mårbacka som utkom 1922 och handlar om Selma Lagerlöfs barndom och hennes besök i Strömstad:
Men alldeles så, som om det skulle ha stått en osynlig varelse på land och stött honom för bröstet, så for han baklänges och åkte från stenhällen, där han stod, rätt ner i havet.
Efter att skepparen på båten fiskat upp Magister Lundström ur vattnet Familjen Lagerlöf vände förskräckt tillbaka in mot Strömstad.
Huset på Karlsgatan låg i en trädgård där det även fanns en liten stuga som deras hyresvärdinna kaptenskan Strömberg bodde sommartid. Kapten Strömberg var ute på många långa resor och hade tagit med sig många spännande saker hem. Ombord på sin båt hade han en paradisfågel berättade kaptenskan för Selma. Det lät ju väldigt spännande för paradiset hade hon hört talas om och hur fantastiskt allt var där. När så kaptenen till slut kom hem med sin båt var det dags för Selma att få se paradisfågeln. Hela familjen skulle ombord men först hjälpte de lilla Selma. Väl ombord blev hon helt förskräckt när hon såg det stora mörka hålet ner i kajutan. ”Kom ska jag hjälpa dig” sa en matros och tog henne vid handen och så kom hon ner och fick se paradisfågeln som satt i en bur på bordet. Selma tog sig upp på bordet och plötsligt hör hon hur de andra skriker hennes namn och undrar vart hon tagit vägen. När de kommer ner i kajutan ser de Selma och frågar hur hon kommit dit. Då kommer hon på att hon gått alldeles själv. Så då fick hon gå ner från bordet och visa att hon nu kunde både stå och gå. Glädjen blev stor och när familjen ett par dagar senare åkte hemåt igen förstod de att de salta baden gjort gott för flickan.
Detta besök ledde till att Selma vid ett par senare tillfällen besökte Strömstad och då i tillsammans med sin väninna Sophie Elkan (1853–1921). Sophie kom från Göteborg och var också författarinna. De båda kvinnorna gjorde många resor tillsammans både utanför och inom Sverige. Det sägs att när de besökte Strömstad så gick de ofta runt och runt i stadsparken och lär vid dessa tillfällen vara ganska ”okontaktbara”, vilket förklarades med att de båda författarinnorna var inne i en kreativ period och inte ville störas.
De bodde ofta i huset som ligger i slutet av Strandpromenaden granne med societetshuset Skagerack. Det bäst bevarade minnet av Selma Lagerlöf i Strömstad idag är den balkong hon satt på när hon besökte staden som tillhörde familjen Pejlits. (Balkongen ovanför ingången till pizzerian Simons hörna) På balkongen satt de ofta och njöt av utsikt, god mat och varandra.
Tack till Strömstadsguiden China Persson för texten och Mårbacka Stiftelsens arkiv och Strömstads museum för bildmaterial.