Garage
Nya byggregler från 1 december 2025
Komplementbyggnad och komplementbostadshus ersätter det som tidigare kallades attefallshus och friggebod och kan i flera fall byggas utan bygglov.
En komplementbyggnad är en fristående byggnad som hör till en huvudbyggnad och som inte är inredd som en självständig bostad. Den kan byggas i anslutning till alla typer av byggnader även flerbostadshus och industribyggnader.
Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad.
En komplementbyggnad eller komplementbostadshus inom detaljplan kan vara bygglovsbefriad om den:
- Placeras inom huvudbyggnadens tomt. Huvudbyggnaden måste vara byggd och ha slutbesked.
- Har högst 30,0 kvadratmeter byggnadsarea.
- Tillsammans med övriga bygglovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten har en byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter. I det räknas alla bygglovbefriade byggnader enligt nuvarande och tidigare plan- och bygglag (PBL) in som exempelvis attefallsbyggnader och friggebodar.
- Har en taknockshöjd som är högst 4,0 meter.
- Placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns om inte berörda grannar skriftligen har godkänt att den placeras närmare.
- Placeras minst 30 meter från ett järnvägsspårs mitt.
- Inte är inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret.
- Inte är inom allmän plats eller inom ett särskilt värdefullt område
- Inte är inom detaljplan som innehåller skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla byggnadsverk.
- Inte avviker från detaljplan, med undantag om huvudbyggnaden är ett en- eller tvåbostadshus behöver detaljplanen inte följas.
En komplementbyggnad eller komplementbostadshus utanför detaljplan kan vara bygglovsbefriad om den:
- Placeras inom huvudbyggnadens tomt. Huvudbyggnad måste finnas och ha slutbesked.
- Har högst 50,0 kvadratmeter byggnadsarea
- tillsammans med övriga bygglovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten har en byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter. I det räknas alla bygglovbefriade byggnader enligt nuvarande och tidigare PBL in, som exempelvis attefallsbyggnader och friggebodar.
- har en taknockshöjd som är högst 4,5 meter.
- placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns om inte berörda grannar skriftligen har godkänt att den placeras närmare.
- placeras minst 30 meter från ett järnvägsspårs mitt.
- inte är inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret.
- inte är inom ett särskilt värdefullt område
- inte är inom områdesbestämmelser som innehåller skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla byggnadsverk.
- inte avviker från områdesbestämmelser, med undantag om huvudbyggnaden är ett en- eller tvåbostadshus behöver områdesbestämmelser inte följas.
Bedöma lovplikt och liten avvikelse
Den som bygger en bygglovbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus ska själv bedöma om åtgärden är lovbefriad och om den innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelser. Det är först om det blir ett tillsynsärende har vi möjlighet att bedöma lovplikten och om avvikelsen är liten avvikelse.
Om du är osäker eller vill få åtgärden prövad kan du ansöka om ett frivilligt bygglov.
Detaljplan
Titta i din detaljplan för att ta reda på vad som gäller i ditt område innan du börjar planera för det du vill bygga.
Översikt detaljplaner, karttjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Dessa handlingar behöver du om du vill göra en frivilligt bygglov:
- Ansökan, via e-tjänst eller blankett
- Situationsplan
- Byggnadsritningar, som plan-, fasad- och sektionsritningar
- Förslag på kontrollplan
I vissa fall behöver du även följande handlingar:
- Anmälan av kontrollansvarig
- Vill du koppla på komplementbyggnaden till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp, behöver vatten- och avloppsenheten kontaktas. Detta kan medföra en kostnad.
Söka bygglov och andra åtgärder - E-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Denna tjänst innehåller ansökan och anmälan.
Checklista vid frivillig bygglovsansökan
1. Läs din detaljplan
Om din fastighet ligger inom en detaljplan kan det vara bra att läsa igenom vad du får lov att bygga.
Översikt detaljplan, karttjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2. Ta fram situationsplan
En situationsplan visar placering och läge för det du vill göra sett ovanifrån. Beroende på vart någonstans din fastighet är belägen är det olika krav på vilken karta som behövs som underlag.
Du kan beställa ett utdrag ur primärkartan av oss.
Alternativt kan du nyttja ett utdrag ur Lantmäteriets karttjänst.
Min karta, karttjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
3. Redovisa vart på situationsplanen du ska bygga
Situationsplanen är en ritning som visar tomten, byggnader och omgivningar ovanifrån, oftast i skalan 1:500. För att kunna göra en situationsplan behöver du det kartunderlag du beställde i steget innan. På en situationsplan ska följande redovisas:
- På situationsplanen ska framgå fastighetens gränser med angränsande gator och vägar, infart, samt närliggande bebyggelse
- All befintlig och planerad bebyggelse ska finnas med. Skalenligt ritad och i sitt rätta läge
- Samtliga ansökta åtgärder ska ritas in, skrafferas (streckade eller på annat sätt tydligt markerade) och måttsättas med huvudmått
- Avstånd för ansökta åtgärder ska redovisas med avstånd till fastighetsgräns eller annan fast punkt (befintliga byggnader) så att dess läge fixeras
- Avstånd till närliggande byggnad på fastigheten eller grannfastighet ska redovisas
4. Ta fram en kontrollplan
Du behöver alltid ta fram en kontrollplan, oavsett om du ska ansöka om bygglov eller göra en anmälan. Kontrollplanen är till för att säkerställa att bygget blir korrekt utfört och att det kommer att hålla över tid. Kontrollplanen ska även säkerställa att bygget inte orsakar faror för dig och din omgivning. En korrekt ifylld kontrollplan är nödvändig för att din bygglovsansökan eller anmälan ska gå igenom.
5. Ta fram en fasadritning
Fasadritningens syfte är att visa byggnadens utseende. Fasadritningen ska vara i skala 1:100 och visa:
- Byggnadsdelar ska redovisas fackmässigt (streckritningar är inte okey för bygglovsansökan)
- Samtliga fasader som berörs av åtgärden ska redovisas
- Alla fasadritningar ska ha väderstreck angivet
- Marklinjer ska finnas på samtliga fasader. Om markförändring görs så redovisas både befintliga och nya marklinjer till fastighetsgräns eller tills de möts
- Det ska tydligt framgå på fasadritningen vad ansökan avser. Tillbyggnaden/fasadändringen ska tydligt markeras och beskrivas
6. Ta fram en planritning
Planritning är en måttsatt ritning över de våningsplan som berörs av åtgärden du vill göra. Den ska vara i skala 1:100 och visa:
- Väggar ska ha en tjocklek. (streckritningar är inte okey för bygglovsansökan)
- Sektionens dragning ska vara markerad på planritningen
7. Ta fram en sektionsritning
En sektionsritning visar en genomskärning av byggnaden. Sektionsritningen ska vara i skala 1:100 och visa:
- Takvinkel
- Invändig rumshöjd
- Färdig golvhöjd (FG-höjd)
- Grundläggning
- Marklinje
- Huvudmått för byggnadshöjd och nockhöjd
8. Ta fram konstruktionsritning
Ibland behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband med bygglov eller anmälan. Oftast tas de fram efter ett bygglov, inför det tekniska genomförandet. Men vid ett mindre bygglov där man får startbesked direkt bör de vara med från början.
Dessa ritningar innehåller detaljerade anvisningar om hur olika delar i byggprojektet ska konstrueras.
Vi behöver dem för att vi ska kunna bedöma om åtgärden uppfyller de tekniska krav som finns. Ritningarna ska tas fram av konstruktörer och vara fackmannamässigt gjorda. Om du behöver lämna in en konstruktionsritning kontaktar vi dig.
Tips och råd
- Alla handlingar som lämnas in ska vara fackmannamässigt utförda. Om du inte kan göra dem själv bör du ta hjälp av en expert, till exempel en arkitekt.
- Tänk på att redovisa lasterna som ligger till grund för ritningarna.
- Alla ritningar ska innehålla information om vad som finns på ritningen, fastighetsbeteckning, skala, datum och vem som gjort ritningen.
- Vanligt är att det krävs på: grundkonstruktion, vägguppbyggnad, stomme, avväxlingar i väggar, takstolar och andra kritiska delar i byggnationen
9. Skicka in din ansökan
Skicka in din bygglovsansökan via vår e-tjänst.
Söka bygglov och andra åtgärder - E-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Denna tjänst innehåller ansökan och anmälan.
Mina byggärenden
Via e-tjänsten Mina byggärenden kan du följa ditt ärende och se dina handlingar i ärendet.
Du loggar in med ditt Bank-id via denna tjänst. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontakt
Kommuncenter
0526-190 00
kommun@stromstad.se
Telefontid hos bygglovshandläggare:
08.30 - 09.30
(måndag-onsdag och fredag)
Besök till bygglovshandläggare endast via bokning.
Besöksadress
Kommuncenter
Norra Bergsgatan 23
Kortadress: stromstad.se/garage
Tipsa EN VÄN
SENAST UPPDATERAD: , Marita Lindhav
SIDANSVARIG: Ronny Andersson
