- Startsida
- | Om kommunen
- | Förvaltningar
- | Tekniska
- | Kommunalt vatten och avlopp
- | Avloppsreningsverk
- | Strömstads avloppsreningsverk
- | Prosessen
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
| ||||
|
Processen
(pdf, 580 kB)Mekaniska reningssteget — Rensgaller
Här silas det fasta partiklarna bort, mest papper och matrester.
Renset töms ihop med hushållsavfallet som går till förbränning ca 40 ton/år
Här tas prov på inkommande avloppsvatten.
En siltrumma som roterar. Hålstorlek: 1,5mm.
Sandfång:
Det kommer in mycket sand med avloppsvattnet som går igenom silarna.
Det silade avloppsvattnet passerar en lång djup ränna där sanden sjunker till botten.
Sanden tas omhand med slamsugarbil och körs iväg för deponi. Ca 20 ton/år
Biologiska reningssteget
:
På bilden: Biostegets luftningsbassänger.
I det biologiska reningssteget renas vattnet på två sätt, dels en reducering av vattnets innehåll av kväve, dels en nedbrytning av syreförbrukande (organiskt) material, som betecknas BOD- (biochemical oxygen demand).
I kvävereningen omvandlas kväve i vattnet till luftkväve. Detta sker med hjälp av bakterier i två processer, nitrifikation och denitrifikation. I vattnet kan kväve orsaka övergödning medan kväve i luften är ofarligt. Luften består ju till största delen av kväve.
Nedbrytningen av syreförbrukande material sker också av mikroorganismer och bakterier. Samma reningsprocess sker normalt i sjöar och vattendrag, men på reningsverket går nedbrytningen många gånger snabbare tack vare att luft blåses in i avloppsvattnet.
Bioslammet i sedimenteringensbassängen pumpas till en slamförtjockare,
därefter lagras det i en luftad slamsilo.
På bilden: Mikroorganismer
Slutsedimentering - kemsteget
där en fällningskemikalie tillsätts för att partiklarna ska flockas.
Efter flockningen går vattnet till Kemsteget, där avskiljs det resterande av fosfor, vattnet bildar flockar och sedimenterar(sjunker) till botten. Kemslammet pumpas till en slamförtjockare, därefter lagras det i en luftad slamsilo ihop med bioslammet för att senare pumpas ut på vassbäddarna eller till slamcentrifugering
Det renade vattnet leds nu vidare till dammarna.
Polerings dammar
På bilden: Damm 2
För att ytterligare plocka bort en del fosfor och kväve.
Det är länsor (draperier) i dammarna, för att leda vattnet över hela dammen
Det är ett rikt fågelliv och växtlighet i damm 2
Damm1 är byggd för att ta slamflykt från utg.kemsteg
Damm 2 är en efterpolering av det utg.vattnet. Damm2 plockar ungefär 10%
av fosfor och kväve.
Från damm 2 rinner vattnet till en mätkammare där det flödesmäts.
Där sker även provtagning av utg.vatten.
Det renade vattnet rinner till en pumpstation som pumpar ut det till recipient.
Damm1
Yta: 1 400m2
Volym: 1 300 m3
Damm 2
Yta: 3 700 m2
Volym: 3 000 m3
Handläggare Jan Simonsson
Kontaktinformation
Jourtelefon
Vattenläckor på kommunala nätet
Tel 0526-191 50
Tekniska förvaltningen
452 80 Strömstad
Tel växel 0526-190 00
tn@stromstad.se
Förvaltningschef
Lars Strandlund
Tel 0526-191 70
lars.strandlund@stromstad.se
VA-chef
Jerry Johansson
Tel 0526-196 79
jerry.johansson@stromstad.se
Entreprenadingenjör
Anders Johansson
Tel 0526-196 81
anders.johansson@stromstad.se
VA-ingenjör
Monica Nichols
Tel 0526-191 69
monica.nichols@stromstad.se
Assistent
Karin Hallberg
Tel 0526-191 85
karin.hallberg@stromstad.se
Controller
Lisbeth Oskarsson
Tel 0526-194 72
lisbeth.oskarsson@stromstad.se
Assistent
Britt Gustavsson
Tel 0526-191 60
britt.gustavsson@stromstad.se
Informationsansvarig: Lars Strandlund
Sidansvarig: Lena Sundberg
Uppdaterad: 2008-12-18
Växel 0526-190 00, fax 0526-191 10, e-post: kommun@stromstad.se
GPS-koordinater och kontaktuppgifter