Om projektet Friskare Hav
Övergödning, algblomning och grönalger
Stora miljöförändringar har inträffat i norra Bohusläns skärgård under de senaste 20 åren. Under kort tid har flera marina arter kraftigt minskat och andra helt försvunnit. Ett skäl kan vara den ökade övergödnings problemet med syrefria bottnar som följd. Undersökningar visar att belastningen av närsalter har fördubblats under de senaste 30 - 40 åren. Fosforn kommer i huvudsak från hushåll och industrier medan det finns ett tydligt samband mellan kväve utlakning till havet och areal skogs- och jordbruk. Vi vet även att nedfall från atmosfären ökat under de senaste decennierna, dvs kväve som släppts ut i andra delar av välden och via atmosfären transporterats norrut och faller ner som försurat regn. I Norra kustregionen faller ca 15 kg kväve ner per hektar.Utdikningen som skett i våra marker under hela 1900-talet har lett till att vatten alltför fort transporteras ner till havet. I de förut öppna dikena togs en del kväve och fosfor upp av växande gröda i dikeskanterna medan en del gick upp i luften. Man kan säga att dikena och våtmarkerna fungerade som naturens eget reningsverk. Nu går vattentransporten ner till havet fort genom landskapet. Det orsakar stora transporter av eroderad jord med kraftigt förhöjda halter närsalter.
Allt detta sammantaget ger en ständigt återkommande algblomning som särskilt hårt drabbar Tjärnö arkipelagen och slår ut fler unika reproduktionsområden.
Vattnet rinner fort ner till havet och drar med sig närsalter till havet.
Vattnets rörelse är långsam, fosfor och kväve sedimerar, avgår till luften och tas upp av växtligheten
Våtmarker och småvatten
Sedan början av 1800-talet har uppskattningsvis 80 till 90 procent av våtmarkerna i södra och mellersta Sverige försvunnit genom bl.a. ut- och täckdikningar. I dag börjar man förstå vilken nytta våtmarker gör i olika vattenreningssammanhang. I en våtmark samverkar en rad processer som alla bidrar till en förbättrad vattenkvalité. Dessa processer är fysikaliska, kemiska och biologiska och sker i samverkan med en rad faktorer i och omkring våtmarken.Syftet med en våtmark är att minimera läckage av fosfor och kväve till recipienten, dvs. havet. Fosforn reduceras och hålls kvar i våtmarken, i första hand genom att den uppslammade fosforn sedimenterar och fastnar i vegetationsfilter. Det är alltså till stor del ett mekaniskt förlopp, även om en viss andel av fosforn även tas upp av växande vegetation. Hur effektiv retentionen (kvarhållande förmåga) är beror i första hand på närsaltsbelastningen, dvs. hur mycket fosfor som är löst i det inkommande vattnet. Det beror också på hur länge vattnet uppehåller sig i våtmarken innan det rinner vidare till recipienten, och även på våtmarkens utformning. Riktigt bra placerade och formgivna våtmarker kan fånga uppåt 45% av inkommande fosfor.
Kväveretention sker främst genom denitrifikation, vilket innebär att bakterier omvandlar nitratkväve till rent luftkväve. Nitratkväve (NO3-) är kväve löst i vätska medan luftkvävet (N2O) är en gas. Det är alltså en biologisk process och är för sin effektivitet temperaturberoende. Närsaltsbelastningen är normalt högre från jordbruksmark än från avrinningsområden som i huvudsak består av skogsmark. I välplacerade och väl fungerande våtmarker har man mätt upp kväveretentioner på 20% av inkommande kvävemängd.
Strömstads kommun vill:
Sedan 1998 satsar Strömstads kommun konkret på ett flertal åtgärder för att förbättra miljön i innerskärgården. I havsmiljön öppnas vägbankar upp och igen slammade sund restaureras. På land anläggs våtmarker och dammar för att minska belastningen på havet av närsalter såsom kväve och fosfor.Projektet Friskare Hav ingår i Strömstads kommuns Lokala investeringsprogram vars huvudfinansiär är regeringen. Andra finansiärer av projektet Friskare Hav är Länsstyrelsen, Västra Götalands regionen och Fiskeriverket genom EU-stöd.
Arbetsgrupp Friskare Hav har ett nära samarbete med en arbetsgrupp bestående av expertis från Tjärnö Marinbiologiska laboratorium, Kristinebergs Forskningsstation, Länsstyrelsen och V:a Götaland regionen. Alla objekt och åtgärder diskuteras noggrant och uppföljning och utvärdering sker på de flesta platser inomskärs.
Objekt i Strömstads kommun, karta
Projektägare är Strömstads kommun
