Utskrift
Startsida - Klicka här för att ladda en ny bild från Strömstad och ta dig till startsidan
Hitta:   A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö 
Navigering
  
Adressättning
Navigering
  
Bygglov
Navigering
  
Detaljplanering
Navigering
  
Energirådgivning
Navigering
  
Kartor och mätning
Navigering
  
Lägenhetsregistret
Navigering
  
Miljömål
Navigering
  
Miljö och hälsoskydd
Navigering
  
Djurskydd
Navigering
  
Fiskeregler i havet
Navigering
  
Hälsoskydd
Navigering
  
Anmälan om lokal för undervisning
Navigering
  
Buller vid diskotek och konserter
Navigering
  
Elda rätt i din vedpanna!
Navigering
  
Eldning i tättbebyggt område
Navigering
  
Lokal för hygienisk behandling, bassängbad eller solarium
Navigering
  
Luftkvalitet
Navigering
  
Problem med måsar
Navigering
  
Radon
Navigering
  
Livsmedel
Navigering
  
Miljöfarlig verksamhet
Navigering
  
Naturvård
Navigering
  
Strandskydd
Navigering
  
Välj rätt båtbottenfärg
Navigering
  
Räddningstjänst
Navigering
  
Skyltpolicy
Navigering
  
Stadsmiljöplan
Navigering
  
Säkerhet
Navigering
  
Taxor och avgifter

Buller vid diskotek och konserter

Musiken på diskotek och pop/rockgalor framförs vid höga ljudnivåer. Ofta är också basfrekvenserna kraftigt förstärkta för att få fram en känsloupplevelse av musiken. Tekniken för högtalaranläggningar har utvecklats så att mycket höga ljudnivåer kan framföras utan att musiken låter sprucken och oren. Flera studier har visat att ljudnivån höjs successivt vid en konsert eller på diskotek. Ljudnivån vid rockgalor och i diskotek är många gånger så hög att risk föreligger både för tillfälliga och permanenta hörselnedsättningar och/eller tinnitus.

Allmänt om ljud


Ljud kan kort sagt sägas vara tryckvariationer i luft eller vatten som örat kan uppfatta. För att vi skall kunna uppfatta ljudet måste tryckförändringarna ske mellan 20 gånger per sekund och 20 000 gånger per sekund. Detta kallas för ljudets frekvens och mäts i Hertz (Hz).

Själva ljudstyrkan, d.v.s. hur starkt vi tycker att ljudet är, mäts i enheten decibel (dB) där 0 dB motsvarar hörtröskeln, d.v.s. det svagaste ljud en normalhörande person kan uppfatta vi 1 000 Hz. Decibelskalan är en så kallad logaritmisk skala, vilket betyder att en tiodubbling av ljudnivån alltid ger en ökning med 10 dB, oavsett vilket värde man utgår ifrån på skalan. En ökning med 20 dB gör att ljudstyrkan ökar hela 100 gånger.

Redan när ljudstyrkan ökat med 3 decibel, har dock ljudenergin som träffar örat, fördubblats. Tyvärr är det så att vårt öra uppfattar tre decibels ökning som en knappt urskiljbar höjning av ljudnivån, medan en höjning med 10 dBA uppfattas av örat som att ljudet blivit dubbelt så starkt. I själva verket har ju ljudet då blivit 10 gånger starkare.

Bullerdiagram

Buller


Ljud som vi inte har valt själva, och uppfattar som störande kallas buller. Biltrafik, larm, flygplan och fläktar är några ljudkällor som vi måste lyssna till, vare sig vi vill eller inte, för att de finns i vår omgivning. Det är väldigt olika från person till person vad man upplever som buller. Frivilliga ljud kallas inte buller men kan ändå vara störande för andra. Buller behöver alltså inte vara ett speciellt kraftigt ljud, utan kan vara ett lågfrekvent ljud från ventilationen, som vi knappt uppfattar förrän den stängs av.

Hur mäts ljud?


Ljudnivåmätningar görs ofta med standardiserade vägningsfilter för att efterlikna
människoörats känslighet. Det mest använda filtret kallas A-filter, vilket ger en kraftig dämpning av lågfrekvent buller. Ljud uppmätt med detta vägningsfilter ges enheten dB(A).

Ekvivalent ljudnivå (Leq) är ett medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Ekvivalentnivåvärdet ger ingen information om ljudnivåns variation under mätperioden. Maximal ljudnivå (Lmax) avser den högsta ljudnivån under mätperioden.

När är ljud farligt?


Ska man ta reda på om ett ljud är skadligt för öronen måste man förutom nivån och frekvensen också räkna med den tid som man utsätts för ljudet.

Om örat utsätts för kraftigt ljud under lång tid eller mycket kraftigt ljud under kortare perioder, är risken för hörselskador lika stor. Detta är den s.k. lika-energiprincipen. Den innebär alltså att en bullernivå på 85 dBA ekvivalentnivå under åtta timmar anses lika farligt som en 3 dB högre bullernivå (88 dBA) under fyra timmar, d.v.s. fördubblad ljudenergi under halverad tid.

Fortsätter man beräkningarna får man en uppfattning om vilka tidsmarginaler man har vid olika ljudnivåer innan risken för hörselskada uppstår:

Ljudnivå (dB)

Tid

     
85 8 h      
88 4 h      
91 2 h      
94 1 h      
97 30 min      
100 15 min      
103 8 min      
106 4 min      
109 2 min      
112 1 min      
115 30 sek      
Ljudnivåer över 100 dBA innebär alltid en risk, och är ljudstyrkan över 130 dBA är risken för bestående hörselskador mycket stor. (Under en konsert med Dire Straits 1992 uppmättes den högsta ljudstyrkan vid konsert hittintills, 134 dBA)

Vad gäller?


Tillsyn


Miljö- och byggförvaltningen ska i egenskap av tillsynsmyndighet skapa förutsättningar för att miljöbalkens ändamål skall kunna tillgodoses. Detta ska, enligt 26 kap 1 § miljöbalken, ske bland annat genom information.

Miljö- och byggförvaltningen utövar också tillsyn av ljudnivån. Detta sker antingen i form av tillsynskampanjer eller tillsyn i enskilda fall då det finns misstanke om överträdelser genom t ex inkomna klagomål.

Allmänna råd


Socialstyrelsen har i allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) utfärdat rekommendationer för bedömning av olägenhet för människors hälsa vid höga ljudnivåer. Gränserna för när höga ljudvolymer kan utgöra risk för olägenhet för människors hälsa är följande:
Ekvivalent ljud nivå (Leq)=100 dB(A)
Maximal ljudnivå (Lmax)=115 dB(A)

Barn är extra känsliga för höga ljudnivåer. Musiken där barn vistas (ex. knattedisco) bör därför begränsas till 90 dB(A) ekvivalent nivå.

Musiken får aldrig medföra risk för hörselskador för personal eller besökare. Vid ljudnivåer runt 100 dB kan musiken medföra nedsatt hörsel. Kring maxnivån (115 dB) är risken för akuta hörselskador stor.

För arbetsmiljöer gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för serveringspersonal m.fl. Anställda ska inte utsättas för ljudnivåer över 85 dB(A) under en arbetsdag.

Lagen


Verksamhetsutövaren är, enligt 2 kap. 2 § miljöbalken, skyldig att ha kunskap om den verksamhet han bedriver:

"Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet."

Verksamhetsutövaren är, enligt 2 kap. 3 § miljöbalken, skyldig att hindra att olägenhet för människors hälsa uppstår:

"Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."

Det räcker alltså med att det finns en risk för att hörselskador kan uppstå för att försiktighetsåtgärder måste vidtas. Det kan till exempel vara lämpligt att avgränsa området närmast högtalare. Ansvaret för kontrollen av ljudnivåerna vilar helt på dig som är verksamhetsutövare.

Externa länkar

Adobe Readerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Miljöbalkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Kontaktinformation

Miljö- och hälsoskyddsavd.
Tf avdelningschef
Maria Bylund
Tel 0526-194 76
maria.bylund@stromstad.se

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Anders Hedlund
Tel 0526-193 85
anders.hedlund@stromstad.se

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Rolf Holmgren
0526-191 48
rolf.holmgren@stromstad.se

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Karin Alexandersson
0526-193 34
karin.alexandersson@stromstad.se

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Fredrik Werling
0526-193 49
fredrik.werling@stromstad.se

Om webbplatsen  Nyhetsbrev
Informationsansvarig: Lena Sundberg
Sidansvarig: Lena Sundberg
Uppdaterad: 2012-01-13
Strömstads kommun startsida
Strömstads kommun, 452 80 Strömstad
Växel 0526-190 00, fax 0526-191 10, e-post: kommun@stromstad.se
GPS-koordinater och kontaktuppgifter