Miljöurval

I det följande presenteras de kulturmiljöer som valts ut för att på ett representativt sätt spegla kulturhistorien inom Strömstads kommun. Det bygger på de olika historiska perioder och skeenden som passerat, på de olika näringar och verksamheter som försiggått och på de olika naturgeografiska förutsättningar som finns i kommunen.

VAD ÄR EN KULTURMILJÖ?
En kulturmiljö är en kulturhistoriskt värdefull plats. Liten eller stor så innehåller den lämningar från det förgångna som vi idag vill bevara för framtiden. Den är värdefull därför att den visar på traktens historia. För oss idag att kunna förstå människorna igår. Värdet kan ligga i att något är ovanligt välbevarat, eller att det är den/det enda kvarvarande av sitt slag. Det kan vara av mycket hög ålder, som fornlämningarna, men det kan också ligga närmre vår egen tid.

Värdet kan också ligga i det identitetsskapande, eller på det personhistoriska planet. Vidare är det viktigt att ta vara på det som kanske är alldagligt men ändå typiskt för en region, liksom på det som rymmer ett stort tidsdjup med spår från flera olika tider. Inte minst viktigt är det som genom sin tydlighet har en pedagogisk potential.

Om man kunde skulle man kanske ägna sig också åt att bevara människors levnadssätt i äldre tid, för det var ju människor som en gång befolkade alla gamla hus, brukade det ålderdomliga landskapet och gravsatte de sina i gravhögarna. Men dessa immateriella delar av kulturhistorien är svåradministrerade och det är främst de fysiska lämningarna som man arbetar med. Det immateriella bör dock inte glömmas bort, även om det inte alla gånger går att få in i den fysiska samhällplaneringen. Miljöer som Galärvägen och även Dynekilen rymmer dock moment av det immateriella, av att vara platsen där något har hänt.

Det är alltså en stor spännvidd mellan innehållet i de olika miljöerna. Detsamma gäller också vad som är den långsiktiga målsättningen för dem. En del kanske främst skall skyddas från stora exploateringar, men annars få leva sitt stilla liv. Andra kan vara i akut behov av upprustningsåtgärder, för ytterligare några är det främst tillgängliggörandet som är viktigt.

FLEXIBILITET I URVALET
Ett miljöurval likt detta kan inte ses som helt statiskt. Såväl verkligheten som värderingar förändras över tid. Det är ju inte heller så att alla miljöer som inte blev utvalda därmed skulle sakna kulturhistoriskt värde. Urvalet är bara de exempel som man på kommunal nivå bör satsa på, utifrån de värderingar och synsätt vi arbetar med idag. Idag blir historia imorgon, och då kanske vi värderar något som idag är konventionellt. Det kulturhistoriska värdet kan dessutom variera mellan delarna såväl i varje utpekad kulturmiljö som i de områden som ej finns utpekade i programmet. Från Strömstads kommuns sida bör man se möjligheten att successivt tillfoga ytterligare områden som av olika skäl inte blev utpekade i detta urval. Avgörande för att utvärdera en miljö är sedan givetvis att det inom miljön finns något välbevarat av det som miljön skall berätta om. Nyckelord blir då: Autenticitet, representativitet, lokala särdrag, mångfald, helhetsperspektiv.

OM UNDERLAGSMATERIALET FÖR URVALET
Enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1986 är ett antal kulturmiljöer i hela landet av riksintresse enligt Miljöbalkens 3 kapitel. I Strömstads kommun är Svinesund, Blomsholm, Krokstrand, Sydkoster, Skee-Folkestad, Massleberg-Jörlov och ett område på Råssö-Rundö de miljöer som valts ut. Perspektivet är på riksnivå, men givetvis är dessa miljöer intressanta också ur ett kommunalt perspektiv.

När det gäller fornlämningsmiljöer så är visserligen alla enskilda fornlämningar skyddade enligt Kulturminneslagen, men för att få ett grepp om vilka som är de mest karaktäristiska för länet och i vilken mån dessa bildar sammanhängande och kanske skyddsvärda helhetsmiljöer gjordes en analys av fornlämningsbilden i länet i början av 1980-talet. Därför gjorde Riksantikvarieämbetet rapporten "Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län" på uppdrag av länsstyrelsen 1984.

Till detta underlagsmaterial kan man idag också foga "Vägminnesvårdsprogram" (1991), "Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län" (1995), "Ekomuseum Gränsland, ett gränslöst museum - Sevärdhetsplan" (1996) och urvalet i projektet Blå Skagerrak, bland annat presenterat i foldern "Blå Skagerack, på kryss i historiska farvatten". Dessutom andra mindre utredningar samt lokalhistorisk litteratur.

Utifrån detta underlagsmaterial och egna inventeringar har vi gjort ett urval av miljöer som skall spegla historien inom Strömstads kommun. Ett preliminärt urval presenterades  (1996 i rapporten Kulturmiljöer i Strömstad. Efter inventeringsarbete och fortsatt analys har vi nu gjort vissa revideringar. Någon miljö är borttagen, och någon har tillkommit, och vissa justeringar i de geografiska avgränsningarna har vi bedömt måste göras. Värt att påpeka är att vissa miljöer återkommer i olika nivåer av urval, och att avgränsningarna ibland varierar något mellan de olika nivåerna. Denna variation bygger inte på någon osäkerhet om vad som egentligen ingår i miljön, utan om att avgränsningen görs med tanke på vilken ansvarsnivå som är inblandad. Som exempel kan ett riksintresseområde konstitueras av flera fornlämningsmiljöer.

KORT KULTURHISTORISK BAKGRUND
Naturgeografin inom Strömstads kommun karaktäriseras av relativt stora höjdmässiga variationer. I väster en bebodd skärgård, sedan ett varierat och småskaligt landskap med mindre berg, lerslätter och strandängar, och så större bergsområden med mindre, odlade dalgångar i öster. Grovt sett kan man alltså dela in det i tre områden. I kustlandskapet, med flera större öar vars småskaliga jordbruk historiskt sett kombinerats med maritima näringar. Sedan kommer de bärkraftigare jordbruksbygderna, där framförallt Skeebygden intar en central plats. Näsinge har också en stor sammanhållen odlingsyta. Slutligen är det de stora berg- och skogsområdena, med endast mindre områden brukbar mark, som finns dels i öster och dels i norr och på Hogdalsnäset. Delar av dessa trakter är egna bygder, som Lommeland och Hogdal, och delar utgör skogsmarker och utmarker till Skee och Näsinge.

Strömstadsområdet har varit bebott sedan äldsta stenålder och verkar ha haft en storhetstid i järnålder och tidig medeltid. Särskilt Skeebygden förefaller ha varit betydelsefull, inte minst såsom bygdecentrum i gamla Vätte härad. Typiska näringar efter den tidiga förhistoriens jägar- och samlarekonomi och det tidiga jordbruket är naturligtvis även fortsättningsvis jordbruk. Fiske har varit viktigt, men sillperioderna verkar inte ha haft samma genomslagskraft här som söderut.

Försvenskningen av Bohuslän och anläggandet av staden Strömstad skapar en helt ny situation i området. Handel, både export, import och lokal marknad, är grundlaget för stadens existens. I senare tid har stenindustrin haft en stor betydelse, medan fiskberedningsindustrin inte varit lika betydelsefull som längre söderut i länet. Näringsmässigt är kanske området i senare tider mer jämförbart med sina bohuslänska grannar i söder än med de norska, även om dessa ligger lika nära rent geografiskt. Olika näringspolitiska förhållanden i två olika länder har naturligtvis spelat in, men man saknar också stora vattendrag som Glomma och Haldenvassdraget, vilka dels erbjudit stora krafttillgångar och dels står i kontakt med stora timmerexporterande områden. Under de senaste decennierna har återigen gränshandeln blivit verkligt betydelsefull. Under 1800-talets senare del och en bit in på 1900-talet var också stenhuggerinäringen betydande här i det nordliga Bohuslän.

En annan aspekt är att man befinner sig i en gränsbygd mellan två nordiska länder sedan tre och ett halvt århundrade. Det har dels betytt att en del krigshandlingar ägt rum, och dels att man näringsmässigt levt med en svensk-norsk konkurrenssituation. I äldre tider gällde det att få folk att köpa sitt salt och sin tobak från Strömstad i stället för i Halden, och även att leverera sitt timmer dit, idag gäller det alkohol, köttfärs och thailändskt ris. Gränsens betydelse under 2:a världskriget märks i befästningsanordningar och i berättelser från tullstationer o.s.v. En viktig historisk händelse som lämnat spår efter sig är Karl XII:s krig mot Norge, där framförallt Strömstad och Dals-Ed spelade viktiga roller som uppmarschområden inför fälttågen.