Generatrionsperspektivet

Inriktningen är alltså att målen skall kunna nås inom en generation, vilket har satts till 25 år, och den förväntade innebörden av målet har definierats i ett flertal punkter.

Riktlinjerna för arbetet har riksdagen beslutat i ett antal delmål. De mål som berör kulturmiljövården, och som kulturmiljöarbetet i första hand har att förhålla sig till och kan påverka, är följande:

Levande sjöar och vattendrag.
Mål: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. Detta innebär t.ex. att "Anläggningar med stort kulturhistoriskt
värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas."

Bland de sex beslutade delmålen sägs bl.a. att "Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer
som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd."

Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Mål: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras.
Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Detta innebär t.ex. att "Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett fortsatt varsamt brukande." och att "Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och brukas.

Bland de åtta beslutade delmålen sägs bl.a. att "Senast år 2005 ska en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas." och att "Senast år 2010 ska minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 ska ytterligare fem marina områden vara skyddade som reservat och berörda myndigheter ska ha tagit ställning till vilka övriga områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd."

Levande skogar
Mål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Detta innebär t.ex. att "Skötselkrävande skogar med höga naturoch kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks."

Bland de fyra beslutade delmålen sägs bl.a. att skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.

Ett rikt odlingslandskap

Mål: Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Detta innebär t.ex. att "Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras." och att "Odlingslandskapets
byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas."

Bland de sex beslutade delmålen sägs bl.a. att "Senast år 2005 ska ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara." och "Mängden
kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka till år 2010 med cirka 70 %."

God bebyggd miljö
Mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Detta innebär t.ex. att "Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och
utvecklas."

Bland de sju beslutade delmålen sägs bl.a. att "Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program ska finnas för skydd av dess värden.
Samtidigt ska minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad." samt "Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för ..... hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas tillvara och utvecklas,...".

Övriga mål
Även andra miljömål berör kulturmiljön men ligger huvudsakligen utanför kulturmiljöarbetets möjligheter till påverkan. Dit hör t.ex. målet Bara naturlig försurning, som i hög grad har betydelse för bl a vittringen av hällristningarna.

DET REGIONALA OCH LOKALA MILJÖMÅLSARBETET
Efter att regeringen nu har formulerat de nationella målen, pågår arbetet med att anpassa dessa till regional och kommunal nivå. Länsstyrelsen har preliminärt formulerat ett antal förslag på
åtgärder som krävs på regional och lokal nivå för att målen skall uppnås. Av dessa kan för kulturmiljöns vidkommande inom ovanstående miljömål nämnas följande, med ansvarig institution
inom parentes:

• Kommunerna bör peka ut och skydda kända kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt i anslutning till sjöar och vattendrag i översiktsplaner. (Kommunerna)
• Ett framtaget integrerat program för skärgården med det totala odlingslandskapet samt förslag till såväl bevarande- som utvecklingsområden. Som grund till programmet bör det göras en sammanställning av gjorda inventeringar till år 2003 samt en plan för hur ett fördjupat kunskapsunderlag skall tas fram. Den framtagna vindkraftspolicyn skall användas. (Länsstyrelsen och kommunerna)
• Säkerställande av kulturmiljöer enligt KML, PBL eller MB. (Länsstyrelsen och kommunerna)
• Utarbeta områdesbestämmelser för värdefulla odlingslandskap som är av riksintresse för kulturmiljövården. Övriga odlingslandskap med värdefull jordbruksbebyggelse bör också uppmärksammas på ett bättre sätt i den kommunala planeringen, t.ex. genom områdesbestämmelser. (Kommunerna)
• Utarbeta och anta handlingsprogram för kulturmiljö och estetik kopplade till de kommunala översiktsplanerna. (Kommunerna)
• Program för hur de kulturhistoriska och estetiska värdena i form av stadsplaner, bebyggelse och parker i städer och samhällen ska skyddas. (Kommunerna)
• Områdesbestämmelser för de kulturhistoriska värdena i mindre orter och byar. (Kommunerna)
• Ta fram kunskap om och informera om kulturvärdena i den byggda miljön. (Kommunerna och Länsmuseerna)
• De kulturhistoriska inventeringarna behöver uppdateras och data läggas in i bebyggelseregistret. (Kommunerna i samarbete med (läns-museerna)
• Handlingsprogram för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hjälp av PBL. (Kommunerna)

RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖMÅL
Som en ytterligare konkretisering av vad målsättningarna inom kulturmiljöområdet kan innebära har Riksantikvarieämbetet formulerat ett antal viktiga delaspekter inom respektive miljömål.
För tydlighetens skull använder man begreppet "kulturmiljömål". Formuleringarna är såpass konkreta att det finns anledning att återge dem i sammandrag.

God bebyggd miljö
Kulturhistoriska och estetiska värden är tillvaratagna och förstärkta. Olika tiders utformningsideal samt lokala och regionala karaktärsdrag är tydligt avläsbara i bebyggelse, skala,
materialval, utformning och detaljer. Nya byggnader och anläggningar kännetecknas av hög estetisk, teknisk och hantverksmässig kvalitet. Detta innebär bl a att:

Ett representativt urval av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer skyddas enligt KML, PBL och MB. Symbolbyggnader, såväl i stadsbygd som landsbygd, bevaras, brukas och vårdas.

Befintliga bebyggelsemönster och funktionssamband respekteras och tas tillvara i samhällsplaneringen. Ny bebyggelse etableras med hänsyn till den befintliga miljöns bebyggelsetraditioner.
Ändring, underhåll och förvaltning utgår från den byggda miljöns egenvärde.

Byggherrar, projektörer och hantverkare har goda kunskaper om bebyggelsens kulturhistoriska värden, samt material och teknik anpassade till olika epoker. Adekvata material för vård och
underhåll av byggnader och anläggningar från olika epoker finns lätt tillgängliga över hela landet.

Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskap med kulturhistorisk mångfald finns i hela landet., vilket bl a innebär:
Jordbruk bedrivs i hela landet. Odlingslandskapets historiska bebyggelse-, kommunikations- och ägomönster, med de för olika delar av landet karaktäristiska särdragen, är bevarat och vårdat. Nedläggning av jordbruksmark har minimerats på marker som var inägomark före skiftena. Det är möjligt att bedriva traditionellt jordbruk med jord och skog som gemensam grund. Jordbrukets äldre byggnadsbestånd är använt och vårdat i den utsträckning som behövs för att bibehålla landskapets karaktär. Vid fastighetsbildning tas särskild hänsyn till de strukturer i
landskapet som utgörs av äldre ägogränser. Värdefulla karaktärskapande landskapselement inkl överloppsbyggnader vårdas Odlingslandskapets kulturmiljövärden beaktas i högre grad än nu vid exploatering och i infrastrukturoch samhällsplanering.

Hav i balans samt levande kust och skärgård
Kust- och skärgårdslandskapets karaktäristiska bebyggelsemönster - byggnader, anläggningar och brukade marker - är bevarat och vårdat. Det marinarkeologiska arvet är känt och skyddat mot förstörelse. Detta innebär att:

Typiska näringar och verksamheter av betydelse för kulturmiljön kan fortleva utvecklas och kompletteras. Kulturhistoriskt värdefulla hamnar och havsanknutna industrimiljöer bevaras och
utvecklas med bibehållen karaktär. Turism och friluftsliv bedrivs så att skadorna på kulturmiljön minimeras. Kunskaper finns så att fornlämningar och kulturmiljöer över och under vatten kan
beaktas vid exploatering.

KULTURMILJÖMÅLENS TILLÄMPNING I STRÖMSTAD KOMMUN
Miljömålsarbetet innebär ett mer målinriktat sätt att hantera miljöfrågor. Särskilt kulturmiljöfrågor har en tendens att handla om varsamhet och hänsyn, nog så viktiga förhållningssätt men
samtidigt ibland svåra att omsätta i praktisk handling. Med en målsättning att exempelvis all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall vara identifierad och 25% av denna också säkerställd fram till år 2010, så blir det mer tydligt vad som måste göras.

Många av de nationella formuleringarna är fullt gångbara även för kulturmiljöerna i Strömstad, även om det finns vissa formuleringar som är uppenbart riktade mot andra landsändar. Vi har i denna föreliggande rapport formulerat individuella kulturmiljömål för de enskilda miljöerna, som ett försök att konkretisera vad det är som är det långsiktiga målet med respektive miljö.

Vad gäller den övergripande nivån, så är översiktsplanen det instrument där man formulerar vilka inriktningar som skall gälla i kommunens olika delar och sektorer, så är detta också ett
lämpligt instrument att förankra sådana delar av kulturmiljömålen som kan hanteras inom PBL och näraliggande regelverk.

Strömstads kommun har sedan tidigare ett avsnitt i sin översiktsplan som behandlar kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom kommunen. I och med att ÖP är antagen har också kulturmiljöerna fått en viss förankring i den kommunala planeringen, vilket är delmål i sig i kulturmiljöarbetet. De ställningstagande som tidigare funnits kan också sägas i och för
sig ha varit bra, men kulturmiljöerna har varit ett av många sektorsintressen, uppradade efter varandra. I och med miljömålsarbetet blir det nu möjligt att på ett tydligare sätt foga in
kulturmiljöarbetet som en del i det större arbetet med att planera för vilken miljö vi vill lämna över till nästa generation. Man kan se det som en möjlighet att formulera varifrån vi kommer, vilka bevarandevärda miljöer som detta arv har alstrat, vilka problem och möjligheter detta rymmer, och vad som är lämpligt att göra åt detta.

OM MILJÖURVALET OCH ÖP
De här redovisade miljöerna bör alla redovisas i Översiktsplanen såsom kulturhistoriskt värdefulla. Det bör observeras att miljöurvalet ändrats något jämfört med den preliminära rapporten
1996. En miljö har tagits bort helt (Lervik) och några mindre har tillkommit. Dessutom har miljöernas avgränsningar i några fall justerats. Sedan tidigare har också alla fornlämningsmiljöer av
länsintresse enligt riksantikvarieämbetets rapport från 1984 redovisats, alltså även de som inte behandlats här, och det är inte fel att även fortsättningsvis göra så, för kännedom i planeringsprocessen.

Kopplad till ÖP eller på annat sätt förankrat i den kommunala planeringen bör en objektslista tillskapas, en förteckning enligt miljömålen ovan som identifierar all kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, och här kan även fornlämningsmiljöerna tillfogas.

FÖRSLAG PÅ FÖRHÅLLNINGSSÄTT I ÖP
om utgångspunkterna för kulturmiljövårdsarbetet

- Levande kunskap om bygdens liv och historia ger individen  perspektiv på tillvaron och känsla av trygghet och förankring i samhället. En god kulturmiljö är också en del av vår
levnadsstandard. Kulturmiljöarbetet syftar till att bevara, vårda och föra vidare gångna tiders kulturarv inom kommunen.

- Det av människan påverkade landskapet skall med varsamhet utnyttjas med hänsyn till miljön i och kring fornlämningar, liksom värdefulla bebyggelse-, kulturlandskaps- och naturmiljöer.

- Värda att bevara är miljöer/objekt som kan skänka inblick i äldre tiders levnadsvillkor, näringsliv, byggnadsstil och skönhetsuppfattning.

- Vården av kulturmiljön bör främst garanteras genom vardaglig användning av t ex byggnader och fortsatt brukande av jord och skog, så långt det är ekonomiskt möjligt.

om fornlämningar och övriga kulturlämningar

- Fornlämningar är i sig skyddade av KML. I planeringen av byggnadsföretag eller andra åtgärder skall dessutom tas hänsyn till fornlämningarnas behov av erforderliga skyddsområden för att
garantera historiska, visuella och andra samband i landskapet. För att på rätt sätt kunna vara en tillgång för kommunens invånare bör det också ske ett aktivt vårdarbete av ett lämpligt urval
fornlämningar.

om bebyggelsens placering och lokalisering
- Gångna tiders bebyggelse är väl anpassad till landskapet och sparar odlingsvärd mark samt avstår från grova ingrepp i terrängen. samma inställning bör gälla även för framtiden.

- För de kulturhistoriskt riksintressanta områdena bör förhöjd bygglovplikt övervägas för sådana åtgärder, som negativt kan inverka på de kulturhistoriska värdena. Ny bebyggelse bör prövas  restriktivt och lokaliseras med hänsyn till befintlig bebyggelse och omgivande landskap.

om bebyggelsens utformning

- Vid utformning av tillkommande bebyggelse bör den lokala byggnadstraditionen tjäna som utgångspunkt. Inom riksintresseområden bör ny bebyggelse anpassas till befintlig
bebyggelse och omgivande landskap. Traditionella byggnadsmaterial och färger skall användas i riksintressanta miljöer, eller delar av miljöer, vars värde bl a konstitueras av
välbevarad äldre bebyggelse.

om landskapets helhetsvärden
- De värden som ligger förankrade i själva landskapet är ofta svårare att fånga upp än exempelvis bebyggelsefrågor. Därför bör dessa hanteras i koordination med andra frågeställningar som rör samma landskapsavsnitt, exempelvis jordbruksfrågor.

sammanfattning

- Strömstads kommun bör ha en planering för vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att till efterkommande generation lämna över sina kulturhistoriska lämningar och miljöer i gott skick.
Denna planering bör ses som ett led i arbetet med att genomföra miljömålen. Vad som är lämpliga delmål inom ett antal olika aspekter har beskrivits ovan, och för Strömstads del kan detta
konkretiseras bl a så:

1. Ett samlat grepp över kulturvärdena (och även andra värden) i kustmiljöerna efterfrågas, där man 2005 bör ha tagit fram strategier för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. Särskilt värdefulla kulturmiljöer är presenterade i föreliggande rapport, men ytterligare diskussion krävs säkerligen innan man kan "sy ihop" denna komplexa helhet. Värt att uppmärksamma är de marina fornlämningarna, eftersom det är en förhållandevis ny kategori som kanske inte sjunkit in i allas medvetande ännu på samma sätt som de landbundna fornlämningarna.

2. All kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör vara identifierad. För Strömstads kommuns del så är fortfarande inte landsbygden genomgången ur denna aspekt, och här måst arbetet i så fall fortsätta, med slutmål att ha någon form av förteckning av sådana enskilda objekt och mindre miljöer i god tid före 2010.

3. Säkerställande enligt PBL av ett antal kulturmiljöer bör genomföras. Förslagsvis kan målet vara att alla utvalda kulturmiljöer där detta föreslås har fått adekvat PBLsäkerställande
senast 2010, med prioritet för områdena av riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller såväl bebyggelsemiljöer som värdefulla odlingslandskap.

4. Någon form av program för hanterandet av övrig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse enligt punkt 2 ovan bör tas fram, förslagsvis inom ramen för ÖP.

5. Att ur föreliggande material och egna initiativ sammanställa ett handlingsprogram för de konkreta åtgärderna inom kulturmiljöarbetet.