17 Galärvägen

Man avsåg att utnyttja de sjöar som fanns i största möjliga utsträckning, det vill säga Strömsvattnet, Färingen, Prästevattnet, Lången och Älgsjön. Transporten genomfördes mellan 26 juni 1718 och 7 juli för de första fartygen (två brigantiner och några slupar). Nästa omgång tog längre tid och 2 september fick man ner ytterligare fem andra fartyg.
Även norrmännen genomförde en liknande transport, i mindre skala.

Strider ägde sedan rum på Idefjorden i början av juli, den 30 juli, 10 september och den 3 november. Karl XII var själv närvarande vid flera av tillfällena.

I Hällesmörk, på Glanarudden finns ännu lämningar efter de skansar som var inblandade i striderna. Det var också ungefär här som man tog ner galärerna i Idefjorden. Intressant är att på en bergknalle strax intill ligger resterna av en fornborg; platsen kan ha haft ett strategiskt intresse även längre tillbaka. Öster om Näsinge, mellan Lången och Älgsjön ligger torpet Galejeröd, vars namn ännu minner om denna transport. I mossarna här lär det också finnas rester efter de trä- och risbäddar man lade i ordning för att dra fartygen
på.

De krigshandlingar som drabbade bland annat Strömstadsbygden är naturligtvis ingenting man skall hylla som något postitivt. Men de påverkade befolkningens levnadsvillkor alldeles påtagligt, och får inte heller glömmas bort.

Motiv: I och för sig bara en enskild krigshändelse, men förutom att vara anmärkningsvärd berättar den en del om Strömstads geografiska läge och speciella gränshistoria.

Innehåll: Skansanläggningar vid Glanarudden, där det även står en minnessten. Ortnamn (till exempel Galejeröd) som minner om händelsen. I marken kan finnas spår, exempelvis nedtryckta trästockar/rullar, som härrör från galärtransporten. De bör om de återfinns omfattas av KML 2 kap (fornlämningar). Till viss del är detta en immateriell kulturlämning, där terrängen är platsen för en händelse. men där också den muntliga traditionen är mycket stark.

Kulturmiljömål: Sträckningen genom terrängen bör vara långsiktigt känd hos såväl lokalbefolkning som kommunala förvaltningar. Den bör vara tillgängliggjord såväl genom information som genom att den är möjlig att ta sig fram på till fots.

Tillgänglighet, information, vård: Galärvägen öppnades som en kombinerad vandrings- och kanotled sensommaren 2000. Från Blomsholm i väster till Hällesmörk i öster är stigarna röjda och försedda med stolpar. På nio platser finns informationsskyltar med historik om händelser på platsen. En broschyr lockar till lustvandringen. Insatserna är ett
resultat av samarbete mellan Näsinge-Lommelands Samhällsförening och Ekomuseum Gränsland.

Åtgärdsbehov/Rekommendationer: Vandringsleden bör vidmakthållas. En vidare kulturhistorisk undersökning om ytterligare lämningar och spår längs vägen är lämplig att genomföra. Skyltning längs vägen bör kontinuerligt ses över och förnyas.

Nuvarande skyddsform: Enstaka lämningar skyddade såsom fornlämningar, i övrigt ingen särskild skyddsform.

Att läsa mera:

• Strandell: En bok om Strömstad