12 Strömstad stad

Med sitt läge nära den nydragna gränsen fick staden sin beskärda del av stridigheterna mellan Sverige och Danmark/Norge under de följande 150 åren. Den besattes av general Gyldenlöwe 1675-79 och engagerades hårt 1717-19 under Karl XII:s krig mot Norge, med bland annat slaget om Strömstad 1719 på redden utanför staden. Fartygen sänktes av svenskarna själva för att inte falla i danskarnas händer. Enligt skriftliga källor uppgick denna styrka till 6 örlogsfartyg, 14 transportfartyg och ett antal galärer.

Strömstad har allt sedan grundandet under 1600-talet utmärkt sig som en handel- och sjöfartsstad. Timmerexport var en av de näringar man här liksom i de övriga städerna längs svensk-norska kusten tidigt ägnade sig åt. Saltimport var också viktigt, inte minst under den stora sillperioden undre 1700-talets andra hälft. Sett ur ett längre historiskt perspektiv har staden Strömstad tagit över rollen som bygdens centralpunkt från
området vid Skeeslätten.

Under 1800-talet fick Strömstad också betydelse som badort, med både hälsokälla, varm- och kallbadhus, societetshus med mera.

Den äldre stadsbebyggelsen är en utpräglad småstadsbebyggelse, som har sina karaktärsdrag gemensamma såväl med den omgivande bebyggelsen på Strömstads kommuns landsbygd, som med andra äldre trästadsmiljöer. Stadsbränder under bland annat.
1800-talet medförde att vissa ännu äldre bebyggelsegrupper ersatts med för tiden ny bebyggelse. Här finns också miljöer som återspeglar rollen som badort, med badhus, societetshus och parkmiljöer. Här finns en mångfald av tidskaraktärer i bebyggelsen, med betoning på det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Området kring Buktegatan måste därtill anse som en av Bohusläns bäst bevarade bostadsmiljöer från tidigt 1800-
tal.

Ovanstående i kombination med topografin i staden och med de från flera punkter i staden synliga mer monumentala byggnaderna som stadshuset, Skagerack, badhuset, kyrkan med flera har givit Strömstads stadsbild en alldeles egen identitet.

Motiv: Staden innehåller flera välbevarade äldre bebyggelsemiljöer som representerar både boende, handel, badortsliv och verksamheter, vilka tillsammans bildar en värdefull stadsmiljö.
 
Innehåll: Bebyggelse, värdefulla delmiljöer (parker, kajer osv.) inom stadskärnan.
 
Kulturmiljömål: Strömstads stadsbebyggelses särdrag, såväl för det individuella byggnadsverket som för stadsbilden som helhet, skall vara långsiktigt bevarade. Dessa särdrag bör också vara vägledande vid förändringar av befintlig bebyggelse.

Bebyggelsens värde och historia (såväl lokalhistoria som arkitekturhistoria) bör vara allmänt spridd. Nytillskott i gammal miljö bör ha hög arkitektonisk kvalité, samtidigt som de inordnar sig i närmiljöns särart.

Tillgänglighet, information, vård: Genom Strömstads museum, och genom olika skrifter/litteratur finns historisk information att få.

Åtgärdsbehov/Rekommendationer: Arbetet med att överföra stadsmiljöplanens intentioner till exempelvis detaljplaner måste fortsätta. Aktiva förmedlingsinsatser riktade mot allmänheten om strömstadsbebyggelsens värde och historia bör ske, en arkitekturguide har exempelvis nämnts. Det befintliga inventeringsmaterialet, vilket i huvudsak fokuserar på äldre tiders bebyggelse, bör kompletteras med en genomgång av senare tiders byggande. Stadsmiljöplanen bör på sikt uppdateras med också dessa aspekter, liksom att de senaste årens stadsutveckling på något sätt bör infogas i materialet. De senaste årens justeringar i PBL bör också kommenteras i planen.
I hamninloppet, omedelbart söder om Furholmen, finns marinarkeologiska lämningar som man bör vara uppmärksam på. Skrotbärgningar under 1880-talet av delar från örlogsvrak och kanoner vid Furuholmen och Skurveskär, indikerar att Galejan (ett öppet vattenområde söder om staden) troligen är platsen för sänkningen av flottenheten 1719.

Nuvarande skydd: Strömstads stadsmiljöplan anger riktlinjer för innerstaden, framförallt inför kommande detaljplaner. Några detaljplaner har också hunnit fastställas som innehåller bevarandeinriktade bestämmelser. Där bebyggelse i stadsmiljöplanen direkt är utpekad som kulturhistoriskt värdefull bör PBL 3:12 vara direkt tillämplig.

Att läsa mera:

• Birger Strandell: En bok om Strömstad, Strömbom, Anton: Ur Strömstads historia. 1902Faksimil 1987
• Djupare beskrivningar av stadsbildens karaktär finner man i Strömstads stadsmiljöplan och Strömstad - kulturhistorisk undersökning, Landsantikvariekontoret i Uddevalla 1976
• Källa till information om marina lämningar finns dels i fornminnesregistret, dels i SjöMIS (Sjöhistoriska museets och Sjöfartsverkets maritima informationssystem, en databas över fornlämningar och övriga lämningar i svenska vatten)