11 Krokstrand

På 1600-talskartor finns lastplatsen "Björnestrand" markerad här. Senare har benämningen blivit Krokstrand. Björneröd och Kroken är de två jordbrukshemman som finns på ömse sidor om bäcken som rinner mitt i dalgången. Här finns ett strandområde som alltså till hälften ligger på vardera hemmanet. På just denna plats var kombinationen av bra berg och bra lastageplats sådan att en större stenindustri kom att växa upp.
Denna expansion tog fart på 1870-talet, och inom några få decennier hade hela samhället vuxit upp.

Det innebär att den absoluta merparten av bebyggelsen är tillkommen inom perioden 1880-tal till 1930-tal, med en tyngdpunkt kring sekelskiftet 1900. Inflyttningen skapade ett stabilt befolkningsunderlag och under 1890-talet börjar affärer dyka upp. 1902 invigdes Folkets hus, det första i Bohuslän.

1914 bröt första världskriget ut, och stenexporten lamslogs, med hög arbetslöshet som följd inom hela den bohuslänska stenhuggarkåren. Så sakteliga kom stenindustrin igång under 1920-talet, men 30-talets depression innebar början till slutet för stenindustrin.
Det sista av de stora stenbrotten i Krokstrand lades ner 1977.

De stora stenbrotten i bergbranterna, Krokstrands ekonomiska bas, ligger mitt inne i bebyggelsen. Idag är siktlinjerna igenväxta och kommer man upp på en höjd ser man bara hustak och skog. Men stenbrotten finns där, och genom dem också det stenkantade vägsystem som löper kors och tvärs genom brotten. Vägarna är branta och ibland knaggliga, men de som finns kvar är ännu i förhållandevis gott skick. Detta vägsystem länkar samman samhället på ett helt annat sätt än de nu körbara vägarna.

Särskilda byggnader för stenhuggeriverksamheten fanns inte så många. Stenhuggeriet bedrevs i det fria. Fotografier visar att enklare väderskydd sattes upp för att kunna stå och arbeta även vid kraftigare regnväder. Förråd för verktyg och senare maskiner fanns, ofta av enklare konstruktion, liksom verktygssmedjor. Få av dessa finns kvar idag.

Det är därför som stenhuggarnas bostadshus, deras Folkets hus, deras idrottsplan och deras Konsum berättar om Krokstrands historia.

Många bostadshus ägdes av stenhuggarna själva, men stenbolagen ägde också en del bostadshus, vilka hyrdes ut. Dessutom uppfördes kring sekelskiftet fem flerfamiljshus, de så kallade "brackorna", på Krokensidan. En sjätte låg vid stenbrottet vid Gilltunga, söder om
Krokstrand.
Samhällsfunktioner som post mm liksom en del affärer och hantverkare som skomakare, frisörer, bagare mm, fanns oftast inrymda i de vanliga husen.

I jämförelse med övriga kustsamhällen längs Bohuskusten äger bebyggelsen i Krokstrand en hög grad av ursprunglighet, och kan mer än väl mäta sig med platser som mer låter tala om sig.

Det finns lokala drag i bebyggelsen (inte minst i snickerier etc), som Krokstrand till en del delar med trakterna runt omkring i Strömstad, och till en del förmodligen är mer lokala. Säkerligen finns också likheter med bebyggelsen på norska sidan av Idefjorden.

Det är förhållandevis få hus i Krokstrand som har blivit så moderniserade att de förlorat dessa drag. De ombyggnader som gjorts, är ofta gjorda som tillägg och inte som totala omgestaltningar.

Väsentliga punkter och utblickar i samhället är idag igenslyade. Det gäller såväl strategiska utblickar över vissa stenbrott, som trädridån i bäckravinen, hamnplan och kring telegrafen, samt där bilvägen i både norr och söder slingrar sig upp från hamnplan och där det tidigare varit utsikt mot Idefjorden.

Motiv: I Krokstrand speglar anläggningar och bebyggelse den drygt halvsekellånga stenhuggeriepoken; en viktig del av den västsvenska industrihistorien. Krokstrand är idag dessutom ett l levande samhälle.

Innehåll: Bebyggelse, idrottsplats, stenbrott, utlastningshamn mm.

Kulturmiljömål: Att långsiktigt behålla samhällsbildens historiska vittnesbörder, med ett långsiktigt bevarande av bebyggelsemiljöns och det stenbrottspräglade landskapets karaktäristika, vilket kan innebära:

• Behålla husens äldre detaljer, karaktär, utformning med mera
• Behålla gångsystemen genom stenbrotten
• Rensa bäckravinen från sly. Rensa stenbrott från sly, åtminstone strategiska partier för sikten. På sikt kommer stenbrotten att bli oöverblickbara och dessutom ännu farligare än idag. Rensa utblickar mot Idefjorden från bilvägen
• Nyckelbyggnader, som Folkets hus, skolor, missionshus med mera måste få finnas kvar
• Tillgänglighet, information, vård: I anslutning till Folkets hus har satts upp informationsskyltar.

Åtgärdsbehov/Rekommendationer: Skydd enligt PBL, röjning av visuellt strategiska terrängpartier. Frågan om Konsum och Telegrafen måste lösas. Det närliggande mindre stenbrottet invid Konsum borde röjas och iordningställas som besöksmål. Brottet uppvisar de väsentliga industridragen och kan med lämpliga pedagogiska insatser fungera som informationsplats på nära avstånd till väg och andra aktiviteter.

Nuvarande skydd: Krokstrand utgör område av riksintresse för kulturmiljövården.

Att läsa mera:

• Uno Karlsson: Krokstrand 1870-1940
• Tomas Brandt: Husen i Krokstrand