Lommeland fick åter en egen sockenkyrka 1929-32, någon kilometer längre norrut. Klockstapeln på Lommelands gamla begravningsplats byggdes 1868.

Lommelanda gamla begravningsplats / Foto: Jan Palmblad
Kulturmiljömål: Miljön är karterad och väl skyltad. Sammanhanget mellan de övergivna
historiska gårdstomterna och kyrkplatsen är begripligt. Kyrkplatsen är vårdad.
Nuvarande markanvändning bibehålls inom hela miljön.
Tillgänglighet, information, vård: Skyltning genomförd våren 2002.
Åtgärdsbehov/Rekommendationer: Kulturlandskapsanalys med kartering av lämningarna inom området. Informationsskyltar. Stöd till den lokala kyrkohistoriska föreningen och deras intresse för ökad kunskap och förmedling av den medeltida sockenkyrkan. Även byplatsen borde i detta sammanhang lyftas fram. Området hålls betat o/e slaget så lämningarna synliggörs och därmed lättare bevaras. Mycket restriktiv bygglovsgivning
inom miljön.
Nuvarande skyddsform: Fornlämningsmiljö nr 16. Odlingslandskapsmiljö 86-01.
Att läsa mera:

Informationsskylt på Lommelanda kulle / Text o teckning: Pontus Berglund; Galleri 59
Pontus Berglund har varit en ledande kraft när det gäller att bevara och sprida information om Lommelanda kulle. Han har lämnat följande kompletteringar till redovisningen ovan.
Kulturlandskapet vid Lommelanda kulle bär på minnen från den allra tidigaste bosättningen till det på 1800-talet avvecklade mångtusenåriga agrarsamhället.
Vördnaden och förståelsen för kulturlandskapet har jag b.l.a. fått genom mångårigt samarbete med Kerstin och Carl Cullberg.
Kullens två byar gick under benämningen Övre-och Nedre Lommeland med Övre Lommeland i nordväst och Nedre Lommeland i sydvästra delen av kullen (där hembygdsgården ligger).
En del av byarnas gårdar gick under benämningen "Lommlandsgårdarne" exempelvis Prästeröd och Mosstorp. Gårdarna på Kullen skiftades märkligt nog inte förrän omkring 1844 -52, trots att Laga Skifte infördes 1927. På sista sidan i min folder ser man på den speciellt framtagen kartan hur gårdarna efter laga skiftet spridits i solfjäderform ut från Kullen.
Att kullen varit bebyggd sedan yngre stenåldern kan konstateras genom de redskap som bl.a. jag själv funnit kring kullens västra och nordöstra sluttningar. Antagligen är det bara en tidsfråga innan även några brons-och järnåldersföremål anträffas. Skålgropar och ristningar från sten/bronsåldern är för övrigt rikligt representerade.
Ett höggravfält från slutet av järnåldern är som sagt beläget ca 200 meter öster om kullen i närheten av ovanligt välbevarade men oskyltade bronsådersristningar. En bosättning ligger förmodligen i direkt anslutning till gravfältet. Lasse Hammar påstår att även Kullen i sig bör ha hyst ett eller flera långhus.
Lommelands medeltidskyrka kan ha legat vid platsen för en förkristen kultplats. Tomas Brandt, Uddevalla museum, menar att kyrkan byggdes någon gång vid mitten av 1100-talet. Själv lutar jag åt några decennier senare. Däremot vet jag att kyrkan revs 1867, inte 1864 som det påståtts under många år. Min rekonstruktionsbild i foldern på sid. 9 över den gamla medeltidskyrkan strax före rivningen bygger på noggranna tolkningar av dåtida handskrifter
Själv har jag nyligen gjort ett ganska sensationellt fynd möjligen med sakral anknytning förmodligen från 1100-talet, just nu på analys i Göteborg.
Min åsikt är att kullen hyst en förkristen kultplats. Vissa tecken tyder på det, som exempelvis kristningskorset mellan skålgroparna, kyrkans placering m m. Att en tidigkristen träkyrka före år 1000 i samband med kristnandet av bygden bör ha varit uppförd på eller i direkt anslutning till den gamla kultplatsen är i sig inget märkvärdigt, snarare ganska naturligt då kungamakten och stormännen vid kristnandet ingick allianser för att krossa ättesamhället och markera sin maktposition. Lasse Bengtsson hade inget att invända mot min tolkning."

Hembygdsföreningens torp

Hembygdsgården / Foto: Jan Palmblad

Den gamla begravningsplatsen / Foto Jan Palmblad