Friluftsmuseet började anläggas 1927 på initiativ av rektor Berggren vid Strömstads Samskola. Friluftsmuseet är ett av många exempel i landet där kärleken till och stoltheten över den egna hembygden ställdes som en kontrast mot industrialismens och modernitetens framåtskridande. Redan samma år hitflyttades båtsmanstorpet från hemmanet Skånim i Skee samt Seläterstugan från fiskeläget Seläter nordväst om Strömstad. 1930 tillkom kvarnbyggnaden från Vammen i Skee, nära gränsen till Bullaren, och 1949 det Malmska huset eller "Våffelstugan" från stadsdelen Udden i Strömstad. En äldre skidgård (gärdesgård/staket) måste 1963 ersättas med en ny vilken uppfördes av yrkesmän från Fritsla i Västergöt-land. Friluftsmuseet i Strömstad var färdigbyggt år 1966 med återuppbyggnaden av två för staden minnesrika byggnader, nämligen stadens sista sjöbod vid Strömsån och den Hellströmska musikpaviljongen.Fastigheten ägs av kommunen och ligger under viss tillsyn av AB Strömstads-lokaler, som utan kostnadstäckning tillser att det nödvändigaste av löpande underhåll utförs.
Strömstads Historieförening visar delar av sin föremålssamling i en av byggnaderna. Under sommarperioden har kaffe- och våffelservering bedrivits av fristående arrendatorer. Friluftsmuseet nyttjas som festplats vid midsommar och andra högtider samt för olika kulturella arrangemang.
Friluftsmuseet har ett strategiskt läge i Strömstad med god tillgänglighet och rikligt med parkeringsplatser. Den pågående omvandlingen av Strömsdalens västra del kommer bidraga till att attraktiviteten för området ökas.
Befintliga byggnader är av naturliga skäl av enkel karaktär och dess inredning inte lämpade för exempelvis caféverksamhet. Förutsättningar för modern livsmedel-hantering saknas, vilket gör att serveringen under nuvarande förhållanden inte ytterligare kan utvecklas, vilket i sin tur innebär att det är svårt att få rimlig lönsamhet i verksamheten. Utan en sammanhållande verksamhet på platsen kan knappast antalet aktiviteter på museet ökas i någon större utsträckning. Under de närmaste åren är det därför troligt att användningen kommer begränsas till den nu aktuella, där bevarandet och åskådliggörandet av kommunens kulturarv samt funktionen som kulturell mötesplats för föreningslivet är de viktigaste.
Friluft 12
Friluft 11
Friluft 9
Friluft 8
Friluft 6
Friluft 4
Friluft 3
Friluft 1
Friluft 2
