Hälsa, lärande och trygghet
Stora förändringar har skett inom skolans område sedan 1990-talet. Det har skett en omfattande decentralisering av ansvaret för skolan till kommun- och skolnivå. Det ställs tydliga krav på måluppfyllelse, kvalitetsarbete och likvärdighet i undervisningen. Kommunerna har ett större ansvar för att barnen/eleverna når uppställda mål och resultat. En stor majoritet av alla barn och ungdomar känner sig friska, är nöjda med sina liv och trivs i skolan. Skoltrivseln minskar dock med stigande ålder och flickor är mindre nöjda med sina liv än pojkar. Den ökade förekomsten av psykiska, sociala och psykosomatiska problem är det som oroar mest, när det gäller barns och ungdomars hälsa.
Skolans psykosociala miljö påverkar trivseln
Den psykosociala miljön har stor betydelse för barnens/elevernas trivsel och det påverkar hur de lyckas nå uppsatta mål. Det är svårt att säga att den psykosociala arbetsmiljön har blivit sämre, men det finns allvarliga psykosociala problem i form av mobbning och annan kränkande behandling.Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande. Barnen/eleverna behöver känna trygghet och trivsel, uppleva sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla. De behöver få använda alla sina sinnen och utveckla kreativitet. Skolforskning visar, att god undervisning bygger på en personlig relation mellan lärare och elever.
Barn- och elevhälsans arbete är betydelsefullt för både lärande och hälsa. Den är viktig i arbetet med att skapa goda miljöer för lärande och utveckling. Barn- och elevhälsans insatser kan påverka barnens/elevernas möjligheter i lärandet.
Det främjande perspektivet behöver förstärkas!
Att ha ett främjande perspektiv innebär ett frisktänkande i stället för risktänkande. Det innebär ett fokus på byggande av stödjande miljöer och relationer mer än fokus på problem, brister och sjukdom. Det innebär att se styrkor, förmågor och möjligheter mer än svagheter och tillkortakommanden. Barnens/elevernas behov av stöd ska relateras i första hand till organisationsnivå, därefter till grupp och nästa steg till individnivå.De styrdokument, som ligger till grund för utformningen av dessa riktlinjer, är utredningen "Från dubbla spår till elevhälsa" och propositionen om elevhälsa (prop. 2001/02:14) "Hälsa, lärande och trygghet", Skollag och förordningar omkring de olika skolformerna.
Hälsa, lärande och trygghet - hand i hand