Utifrån förnyelsearbetet och de fyra begreppen/perspektiven valde kommunens barn- och utbildningsförvaltning och omsorgsförvaltning att särskilt fokusera på barnperspektivet. Att utveckla barnperspektivet innebar för Strömstads del att optimera samverkan, helhetssyn, främja familjers delaktighet och anpassa organisationen av arbetet till de barn som far illa eller riskerar att fara illa. I denna anda bildades Resurscentrum som en samverkansorganisation.
Resurscentrums idé
Arbetet inom Resurscentrum präglas av ett arbetssätt där de professionella kompetenserna samlas kring barn och familj oavsett organisatorisk bakgrund och där barnet/familjen och individens egna resurser alltid står i centrum.
Samlade resurser i en nämnd
Utvecklingsarbetet kring barnperspektivet startade i samband med det övergripande förnyelsearbetet men fick en mera strukturerad form 1999 då en modell för samverkan hade växt fram. Ett organisatoriskt steg togs 2003 då ansvaret för barn och unga i behov av särskilt stöd samlades under en nämnd i en samlad organisation.
Arbetsmodellen utvecklas
Arbetsmodellen/förhållningssättet/sättet att organisera arbetet har sedan dess fortsatt att utvecklas utifrån erfarenheter och krav på förändringar från omvärlden. Arbetssättet förutsätter att den politiska nivån, ledningen, de skilda professionerna och de samverkande parterna aktivt deltar i arbetet.
Samverkansaktörernas delaktighet
Samverkansaktörernas delaktighet främjas av personkontinuitet och en tydlig struktur i form av avtal och gemensamma utbildnings- /utvecklingsinsatser. Inom Resurscentrum fanns en sådan kultur men allt mer framstod ett behov att utveckla samverkan med övriga aktörer i barn- och utbildningsförvaltningen samt med externa aktörer som barn- och ungdomspsykiatrin och polis.
Utökad verksamhet mellan elevvård - socialtjänst
En utökad verksamhet mellan skolans elevvård och socialtjänsten avseende barn som far illa eller riskerar att fara illa växte fram under 1990-talet i Strömstad med stöd i det politiska förnyelsearbetet. Ett "samverkansteam" — Barn- och ungdomsteamet (BUT) — med tre socionomer, med tre nämnder som huvudmän ( omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden) startade som ett treårigt projekt 1997. Teamets uppdrag var att arbeta förebyggande och med tidiga insatser utan myndighetsutövning för barn och ungas hälsa och positiva utveckling i Strömstad.
Utvidga samverkan
Omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden uppdrog vidare till chef för IFO och en skolledare med ansvar för kommunens elevvård att utvidga samverkan när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa samt med arbetet för skola, vård och behandling i form av hemmaplanslösningar. Denna samverkan ställde krav på gemensamma arenor och ur detta utvecklades resurscentrumsmötet, som är nätverksmöte för samverkan där balans mellan det privata och professionella nätverket eftersträvas.
Gemensam värdegrundsplattform
För att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan professionella från olika kulturer, med olika traditioner samt med olika professionella språk arbetades en gemensam värdegrundsplattform fram och gemensamma utbildningsinsatser som varade över tid startades. Gemensamma värdegrundsdagar genomförs årligen.
Utvärdering efter tre års projekttid
Efter tre år som projekt utvärderades BUT:s arbete och tre nämnder tog beslut om att teamet skulle permanentas.
Resurscentrum skapas
1999 bildades Resurscentrum som ett eget rektorsområde inom barn- och utbildningsnämnden. Följande verksamheter fanns från start i Resurscentrum; Särskolan, skolhälsovård, stödpedagoger och elevassistenter, specialpedagoger, SYV, psykolog och socionom i BUT. Samverkan mellan Resurcentrum och socialtjänsten utvecklades och 2002 togs beslut i Strömstads kommun om att socialtjänsten Barn och Unga 0-20 år samt fritidsgårdsverksamhet och LSS barn och unga skulle inga i Resurscentrum från årsskiftet 2003, ny mandatperiod.
Samverkan rönte stort nationellt intresse
Resurscentrums samverkan angående barn som far illa eller som riskerar att fara illa rönte stort nationellt intresse medan behov i Resurscentrum ökade avseende metoder för uppföljning/ utvärdering av verksamheten samt behov av samsyn och överenskommelser mellan basorganisationen förskola/skola och Resurscentrum avseende Resurcentrums uppdrag och det gemensamma ansvaret för målgruppens barn. Vidare fanns ett behov av styrning och ledning från nämnd och förvaltning.
Minskade kostnader
Resurscentrum hade under ett flertal år lyckats minska kostnader för institutionsplaceringar ned till en nivå av ca 300.000 kronor per år. 2007 hade Resurscentrum tagit initiativ till två oundvikliga institutionsplaceringar.
Budgeterade medel minskas
Under ett antal år hade budgeterade medel till lösningar på hemmaplan funnits inom Resurcentrum för att möta behov t.ex genom kortare projektanställningar. Dessa hade tagits bort ur budget vilket innebar att möjligheter till arbete med flexibla lösningar på hemmaplan hade begränsats. Vidare hade kostnader för LSS och LASS ökat dramatiskt. Detta sammantaget ledde till ett ifrågasättande av Resurscentrums verksamhet från politisk nivå och från basorganisationen.
Projektpengar för skolutveckling
Ett bra tillfälle till att belysa och utveckla verksamheten gavs när Myndigheten för skolutveckling riktade projektpengar till kommuner för att utveckla samverkan kring barnperspektivet. Strömstad sökte och fick 2,3 miljoner kronor.